Höghastighetståg är det snabbaste sättet att ta sig mellan stora städer. Några höghastighetståg, till exempel Shinkansen (kallas för Bullet Train) i Japan och TGV i Frankrike, kan köra upp till 320 kilometer i timmen. Det uppfyller den ökade efterfrågan på snabbare och bättre resor från A till B och runt städer. Det minskar trafikstockningar och förbättrar rörligheten. I sådana hastigheter kan dessa tåg konkurrera med flyget, samtidigt som de är cirka åtta gånger mer energieffektiva, enligt International Association of Railways (UIC).
Höghastighetståg finns för närvarande bara i drift i 16 av världens länder. De flesta länder har särskilda spår och linjer för höghastighetståg, men de kan även köras på traditionella järnvägsspår med lägre hastighet. Takmonterade pantografer och elledningar i luften driver tågen, som ofta har två synkroniserade motorer på vardera sidan.
Maglev (magnetic levitation) är ett tåg som körs upphöjda cirka 10 centimeter ovanför marken. Till skillnad från traditionella tåg har maglevtåg inga hjul. Istället används elektromagnetiska krafter för att lyfta tåget ovanför spåren. Magneterna som används till maglevtåg är superledande, vilket betyder att när de kyls ner till cirka -232C kan de skapa magnetfält som är tio gånger starkare än vanliga elektromagneter vilket gör att de kan lyfta och driva tåget framåt Det betyder att ingen friktion är involverad med dessa typer av tåg vilket gör att de kan färdas vid otroliga hastigheter. Faktum är att det snabbaste maglevtåget har kört så snabbt som 603 km/tim.
Men det är inte bara de höga hastigheterna som gör maglevtågen så attraktiva. Användningen av det elektriska framdrivningssystemet minskar användningen av fossila bränslen och begränsar utsläppen. Frånvaron av friktion på spåren gör att maglevtåg i allmänhet kräver mindre energi för att upprätthålla hastigheten och det regenerativa bromssystemet återanvänder energin som går förlorad i traditionella tåg. Eftersom det inte behövs någon kontakt, innebär det dessutom mindre underhållsarbete på styrskenan och tåget eftersom risken att komponenterna slits ut minskar avsevärt.
Hyperloop: Framtidens järnvägsteknik?
Konceptet Hyperloop-teknik introducerades redan på 1700-talet av den brittiska uppfinnaren George Medhurst Sedan dess har ingenjörer och forskare i åratal utforskat liknande koncept. År 2013 togs det upp av miljardären Elon Musk som utvecklade projektet Hyperloop Alpha med sin egen syn på idén. Året 2021 var den globala Hyperloop-marknaden värd 1,2 miljarder US-dollar och det värdet förväntas vara uppe i 6,6 miljarder US-dollar till 2026. Detta innebär en sammansatt årlig tillväxttakt på 40,4 % under de fem åren. Trots det kommer det att dröja minst 7-8 år innan Hyperloop-järnvägstekniken är helt klar.
Vad är Hyperloop-teknik?
Hyperloop använder rör med lågt lufttryck för att transportera kapslar i otroliga hastigheter. Kapslarna färdas genom vakuumtunnlar som nästan eliminerar luftmotståndet, vilket gör att de kan komma upp i extremt höga hastigheter på upp till 1 100 km/tim. Kapslarna färdas med hjälp av magnetisk levitationsteknik. Detta betyder att passagerarna, trots de höga hastigheterna, skulle få en bekväm och lugn resa. Dessutom är Hyperloop en hållbar form av transport som är helt elektrisk och energieffektiv och som skulle kunna spela en viktig roll i Europas planer på att bli klimatneutral senast 2050.
Flera företag arbetar just nu aktivt med att testa och utveckla Hyperloop-tekniken. Trots det kommer det att dröja minst 7-8 år innan Hyperloop-järnvägstekniken är helt klar. Den enda platsen där Hyperloop testas i Europa ligger i München, Tyskland och heter TUM Hyperloop. Det känns om en lång tid innan vi får se den här futuristiska tekniken i verkligheten, men när den väl börjar transportera passagerare kan den bli den nya normen.